Vardagsbetraktelser, bryderier och funderingar

Så har jag då varit på min första innevecka i Umeå för att läsa till trä- och metallslöjdslärare. Åkte klockan 06.00 i onsdagsmorse och var hur nervös som helst. Skulle jag hitta till Umeå? Skulle jag hitta inne i Umeå? Skulle jag hitta lärarutbildningshuset och sal 219? Jag har ju inte världens bästa lokalsinne och det är i det närmaste obefintligt då jag är nervös.  Efter lite letande hittade jag lärarhuset, knep den sista parkeringen och gick in och letade salen. Efter lite krånglande hittade jag då till salen, jag var bland de sista som gick in. Satte mig bredvid en kvinna som hette Susanne. Frågade henne var hon ifrån och vad hon jobbade med. Hon svarade på dalmål;
- Jag kom hit igårkväll med flyg. Jag kommer från Hedemora. Jag jobbar som träslöjdslärare men jag är utbildad möbelsnickare i botten.
Jag svarade,
- Oh shit, det här är precis vad jag befarade, att det är en massa snickare och sånt och jag kommer här och kan ingenting!
- Det ordnar sig ska du se, bara du är intresserad så går det nog bra.
Med de lugnande orden från Susanne tog då lärarna till ordna och gick igenom en massa saker.

Susanne och jag hittade som sagt varandra på direkten och vi höll oss till varandra hela veckan. Vi har hållit på med att arbeta på väldigt grundläggande nivå och det var ju tur för mig! Vi är 12 stycken i klassen och mina klasskompisar är snickare, möbelsnickare, möbeltapeterare, lärare och fritidspedagoger. Vi är 3 stycken som inte alls har arbetat som träslöjdslärare och inte kan speciellt mycket inom trä- och metall. Jag kan absolut minst! Men, men... Man går ju i skolan för att lära sig saker.

Susanne sitter och skissar på sin nackspegel

Ett bevis på min okunskap råkade jag ut för på torsdagen då läraren gick igenom hur man slipade en kniv på en maskin med en sten som rullade runt i ett bad av vatten (kom inte ihåg vad den hette). I vilket fall stod Torbjörn (läraren) där och slipade kniven fram och tillbaka och pratade en massa facktermer så jag belv alldeles yr i bollen. En kille som heter Sebastian börjar prata om några kinesiska superstenar som visst ska vara så himlans bra att slipa med. Sedan säger Torbjörn;
- Så tar man då bort råeggen.
Mitt huvud snurrar och jag tänker;
Hhmm... Vad fan är en råegg för nåt? En egg vet jag ju hur den ser ut, men en rå egg?? Hur ser en råegg ut? Jag måste ju veta hur den ser ut för att kunna ta bort den??
Jag lyssnade och tittade vidare på då han slipade kniven vidare. Nu hade han gått över från den runda stenen till en rund grej i läder. Sen håller han fram kniven och utbrister;
- Så där ja! Nu är råeggen helt borta och kniven är klar!
Jag blir ännu mer förvirrad och tänker;
- Jäkla skit, varför sa jag inte till då den där råeggen fanns kvar där?? Nu vet jag ju inte hur den där eggen som jag ska ta bort ser ut!
Så ser förmodligen klasskompisen Anna hur förvirrad jag ser ut och på dalmål säger hon;
- Fast det kan ju vara svårt att veeeta va en råååegg ä om man inte sett nån förr. Hur ska man då veta va de´ä man ska ta bort?
- Eum, vad menar du Anna? Alltså man slipar ju kniven och sen tar man bort råeggen, säger Torbjörn.
- Jo, men för dig är det ju förståss lätt som slipat mycket. Jag vet också hur en råegg ser ut men när man ska förklara vad en råegg är för ett barn så kanske man inte kan säga att det vara är att slipa bort det. Man kan ju liksom inte slipa bort något man inte vet vad det är?
Jag svarade innan Torbjörn hann säga nåt.
- Ja precis, jag vet faktiskt inte vad en råegg är så jag vill se en så jag vet vad det är jag ska slipa bort...

Det hela ordnade sig och jag fick då se vad en råegg var och jag fick också slipa en kniv. Det gick hyfsat men jag var tvungen att be om hjälp eftersom jag inte riktigt visste hur kniven skulle se ut då den var klar. Om man aldrig slipat en kniv förr så vet man ju inte hur det ska se ut då det är klart? Men nu vet jag! Och kniven jag slipade blev helt OK, vass som fasen! Vi har i hemuppgift att slipa knivar hemma till nästa träff i november och jag tror att jag kan fixa det.


Klassen i arbete med att göra speglar

I veckan har vi arbetat med täljning, figursågning, slipning och urholkning. På en alldeles lagom nivå för lilla mig. Meningen är att vi ska lära oss handverktygen först. Det är ju främst dem man arbetar med i skolan. Vi har täljt en egen penna och därmed övat på olika täljtekniker, vi har täjt en hängare (skitful), och gjort en liten handspegel. Jag gjorde en prinessspegel till Lovis men hann inte riktigt få den färdig. Jag har köpt en massa träsnideriverktyr för att tälja dit hår och göra en fördjupning till spegeln.



Det har varit helt underbara dagar och jag längtar redan tills vi ska dit igen i november! Nu ska jag ta och packa inför morgondagens jobb!

Go´kväll på er!