SatansjävlaskitSpanien!
2005-10-12 20:16 Utrera, Sevilla, Spanien
Nationaldagen till trots vaknade vi i morse av ett spöregn! Tråkigt, speciellt med tanke på att det då faktiskt var nationaldagen. I vilket fall somnade vi om och klev inte upp förrän 11.30. Vi visste nämligen att det skulle bli en låång dag eftersom det var nationaldagen. Inga affärer eller internetcafeer öppna då inte.
Kring tretiden masade vi oss i alla fall ut i en, i det närmaste tom stad. Några enstaka barer och konditorier var öppna så vi strosade runt lite. Vi hade tänkt att vi skulle gå in och titta i kyrkorna som finns här men de var naturligtvis inte öppna. I vanlig spansk sed fanns det inte heller en skylt eller någon liten notis med information öppettider att skåda någonstans. Så kom ett nytt spöregn och vi fick ta skydd i ett litet konditori där vi köpte varsin bakelse och tog med hem. På vägen hem sa Jake:
- Tänk om det hade varit sånt här väder hela tiden, vad tråkigt det hade varit. Då hade vi ju varit hemma efter två veckor.
- Mmm, sa jag. Tur att det varit fint väder i alla fall. Det går säkert över.
Både Jake och jag tänkte nog:
- Va gör vi om det blir sånt här väder fram till jul? Tänk om de fina vädret och värmen är över?
När vi kom hem glufsade vi i oss bakelserna som visserligen var billiga men inte speciellt goda. Vi lyckas väldigt sällan hitta något som är gott här. Det är glassen som är oslagbar, men resten är inte någon hit. Så tittade vi på klockan och den var bara 16.00...
- Åhhh, det hade bara gått en timme sedan vi gick hemifrån...
Jag tog så tag i lite skoluppgifter och Jaken la sig i sängen och läste en av mina engelska kurslitteraturböcker(han är mkt uttråkad). Vi tycker verkligen att såna här dagar är så tråkiga och vi tycker även vid det här laget att Spanien är astråkigt... Vi brukar skämta om det ganska ofta och uttrycket: "satansjävlaskitSpanien" är ganska frekvent använt av oss eller: "idiotjävlaspanjorerfattarjuingenting".
Vi är väl inte så där jätteduktiga på att anamma den kultur vi lever i och acceptera att vi faktiskt bor i ett annat land än Sverige just nu...
I vilket fall så kom vi på att vi skulle bege oss ut och springa. Vi sprang så ut ur staden för att hitta en liten grusväg. Så började vi då springa.... Men grusvägen bestod till följd av regnet av en väldigt konstig lera, en väldigt klistrig sådan. En minut senare hade vi gympadojor med 6-7 centimeters lerplatåsulor på. Vi fick stanna och försöka att få av leran från skorna. Jaken sparkade och gned sina skor mot stenar och dylikt men leran var väldigt seg och kompakt och ville inte släppa taget om hans skor... Jake blev förbannad, sparkade hårt mot en sten och skrek;
- satansjävlaskitSpanien!! vá fan ä´ rä´ för jävla skitlera på skorna?? Ååååhhh, vá less ja´ä´.
Jag som normalt är den som har ett temperament fann denna lilla scen mycket underhållande, men samtidigt var jag faktiskt lite rädd att ägarna till hästgården vi var vid skulle komma ut och fråga vad det egentligen var frågan om. Efter några minuters ivrigt skrapande fick vi så av leran från skorna och tog istället en annan väg ut från stan.
När jag sprang där efter landsvägen såg jag ett ganska platt landskap med några få träd. Här och där bildade små petunior gröna och vita små mattor i vägkanten. Men när jag vände blicken mot vägkanten fick jag se diverse saker som inte tillhör naturen... Jag vet inte hur många colaburkar jag såg, det låg trasiga stolar, batterier, gamla skor, kläder och diverse förpackningar. Det låg till och med en halv, mikrovågsugn i ett dike.
Man kan alltså inte påstå att spanjorerna tar hand om sin natur. Soporna jag såg låg inte bra på ETT sälle, det låg sopor längst vägkanten efter hela vägen jag sprang. Jag vet inte hur de gör med sina sopor, men det verkar inte bättre än att de dumpar dem efter vägen..
Ja, förresten så har vi det precis så utanför vår lägenhet också. Det är mysiga, rena kullerstensgränder överallt i stan, utom gränden där vi bor... Där är det gulaktig sand och en massa skräp... Verkar som att folk går till vår gränd och slänger saker.
Alltså, en dag med ännu en kulturkrock. Och ni alla vet ju att jag dessutom råkar vara en människa som sopsorterar och är noga med att slänga saker på rätt ställe hemma i Sverige. Detta retar min svenska, ordningsamma, sopsorteringssjäl! Man kan ställa sig frågan:
- är det spanjorerna som är skitiga och slänger sopor hur som helst eller är det vi svenskar som är hyperövernoggranna med sånt?
Jag vet ju att det var en massa sopor i både Egypten och Indien så det kanske är Sverige som är annorlunda i detta fall?
