Jag har tjänat ett helt år!
Igår fyllde jag år och det var en jättetrevlig dag. Fick massor med fina presenter; ett par fina, blommiga gummistövlar (de måste ju vara de bästa skor som uppfunnits), presentkort på ridning hos Hrafnasils islandshästar (där jag red i juli), 4 fina vita blomkrukor med saint-paulier i, en digital köksvåg, ett jättehärligt stort vindspel som låter jättehärligt, en fin lampa, en lila indisk lykta, en sån där stor trisslott, snittblommor, en vit blomkruka med en grönväxt i (passade utmärkt eftersom jag vill byta ut alla blomkrukor till vita).
Det roligaste av allt i det här är att jag var övertygad om att jag fyllde 34 år. Vet inte varför jag hade fått för mig det. Men eleverna frågade på torsdagen hur mycket jag fyllde dagen efter och jag svarade direkt, utan att fundera:
- Jag fyller 34 år, jag blir riktigt gammal, sa jag och skrattade (jag vet ju att man tyckte att det var rena stenåldern med dem som var över 30 när man var liten).
På fredagsmrgonen hade alla barnen i min klass skrivit gratulationer på tavlan till mig. De hade ritat roliga gubbar som hade rynkor och skrivit grattis gammtant och sånt där kul! Jag blev glad att de hade skrivit och funderade fortfarande inte över att det stod "Jessica 34 år".
På eftermiddagen kom några kompisar och uppvaktade mig hemma och de frågade hur gammal jag hade blivit nu då. Och jag svarade:
- 34
De tittade frågande på mig och sa:
- 34, fyller inte du 33?
-Nää, men jag fyller väl 34, svarade jag.
Sen tänkte jag efter, räknade från 75... började skratta och sa:
- Men gud, jag fyller ju bara 33! Hur har jag kunnat missa det? Fatta vad bra, jag har ju tjänat ett helt år nu!
Vilken himla present från mig själv till mig själv! Men jag är fortfarande liite osäker om jag verkligen bara fyllde 33, jag hade liksom 34 benhårt i mitt huvud! Tokigt det kan bli!
Det roligaste av allt i det här är att jag var övertygad om att jag fyllde 34 år. Vet inte varför jag hade fått för mig det. Men eleverna frågade på torsdagen hur mycket jag fyllde dagen efter och jag svarade direkt, utan att fundera:
- Jag fyller 34 år, jag blir riktigt gammal, sa jag och skrattade (jag vet ju att man tyckte att det var rena stenåldern med dem som var över 30 när man var liten).
På fredagsmrgonen hade alla barnen i min klass skrivit gratulationer på tavlan till mig. De hade ritat roliga gubbar som hade rynkor och skrivit grattis gammtant och sånt där kul! Jag blev glad att de hade skrivit och funderade fortfarande inte över att det stod "Jessica 34 år".
På eftermiddagen kom några kompisar och uppvaktade mig hemma och de frågade hur gammal jag hade blivit nu då. Och jag svarade:
- 34
De tittade frågande på mig och sa:
- 34, fyller inte du 33?
-Nää, men jag fyller väl 34, svarade jag.
Sen tänkte jag efter, räknade från 75... började skratta och sa:
- Men gud, jag fyller ju bara 33! Hur har jag kunnat missa det? Fatta vad bra, jag har ju tjänat ett helt år nu!
Vilken himla present från mig själv till mig själv! Men jag är fortfarande liite osäker om jag verkligen bara fyllde 33, jag hade liksom 34 benhårt i mitt huvud! Tokigt det kan bli!
Kommentarer
Trackback
