Vardagsbetraktelser, bryderier och funderingar

Så ligger man efter lite i bloggandet igen! Här kommer en  resumé över helgen:

I fredags åkte Anders, Lovis och jag ner till skolan där jag jobbar nu. Tog med mig Anders eftersom det var en massa saker som behöde borras och grejas. Lovis fick vara lite med dagisbarnen medan vi grejade. Sedan åkte vi hem och jag jobbade resten av dagen hemifrån. Planerade upp vad jag ska göra första veckan med eleverna. Har hittat en massa roliga samarbetsövningar och roliga saker som vi ska pyssla med!

På eftermiddagen hann jag med att gå på Röda Korset i vanlig ordning... Den här fredagen hade de dessutom halva priset på allt. Jag köpte en massa saker till Lovis; en gammal stor resväska som hon ska få ha dockor och sånt i, en röd frukostbricka som hon kan ha den prickiga kaffekannan och kopparna på, en stor matta som hon ska ha i sitt lekrum eftersom det blir kallt på golvet där i vinter, ett par skitfräna gråa jeans som hon får växa i, ett par röda mjukbyxor och ett par leggings med stjärnor på, en pytteliten, grön jaktryggsäck som hon kan ha då hon ska följa med Anders och jaga och fiska ;). Allt detta till det gentila priset av 75 kronor! Sånt tycker jag om!
På kvällen åkte vi till Anders syster som fyllde år, Lovis fick träffa sina tre kusiner och leka lite med dem!



På lördagsmorgonen begav jag mig till Härnösand för att gå på 30-års kalas! Min kompis Malin och hennes kille fyllde bägge 30 och hade fått ett kalas ordnat! På dagen var det tävlingar och paret fick bland annat tävla i att ro gummibåt, det var riktigt skoj att se! Temat för festen var Magnus Uggla och malins mostrar hade kvällen till ära till och med färgat håret svart och krullat till det! På källen åt vi på ett ställe som heter hamnkrogen och käkade allihopa!
Det var väldans många bäbisar på kalaset eftersom nästan alla i Malins bekantskapskrets nyligen fått barn. Ett par tvillingflickor, en liten tjej som heter Wilma, Henkes brorsa har en liten pojke som heter Max! Så söta de är då de är så där en 4-5 månader! Och så stillsamma.... Det var tur att vi beslöt oss för att Anders skulle stanna hemma med Lovis... Om han hade följt med hade han ju inte fått göra något annat än att springa efter Lovis. Vi hade ingen barnvakt eftersom det var spelmansstämma och Anders skulle på skyttetävling klockan 10.00 dagen efter så vi beslöt oss för att han och Lovis skulle stanna hemma.

                                             Födelsedagsbarnen fick tävla om vem som kunde flest Uggla låtar!


Kring 21-tiden bröt jag upp från festen och åkte upp till min "andra" Malin som just ftt lilla Minna. Oj, oj, så fin hon var! Och så otroligt liten! Det är ju sällan man får se en sån liten nyfödd bäbis!  Minna var bara 47 cm lång (precis som Lovis då hon föddes) och vägde 2900 då hon föddes! Så ni förstår ju hur liten hon är! Man bli hur sugen som helst på att skaffa en till då man får se ett sånt där litet underverk! Jag åkte därifrån kring 23-tiden och körde då de 15 milen hem till Ramsele. Kom hem kring 01-tiden.

                                                                              Världens finaste Minna!

På söndagen åkte Anders på skyttetävlingen. Det roliga med den där skyttetävlingen är att Anders vann den 2006 och så stod den stora pokalen hos oss ett år, sedan vann pappa tävlingen 2007 och vi fick bära över pokalen till honom ( vi bor ju grannar) så i år var det liksom lite spännande vem som skulle vinna. Det var ju abslout inte heller givet att någon av dem skulle vinna, men ändå... Och gissa vem som kom hem med ett stort leende och en pokal i handen! Så nu har Anders två inteckningar på pokalen, en till så är pokalen hans!



På söndagen var vi också och hälsade på grannarna. Lovis älskar grannflickorna som heter Hanna och Matilda. De är 7 och 10 år och tycker om att leka med Lovis, och Lovis fullkomligt älskar att vara med dem! Hon pratar dagligen om "Hanna och Tilla".

Vi fick besök av kanadensare också. Pappa har en släkting från Kanada som var här på besök och träffade hela släkten. Det roliga var att han var lika kort och hjulbent som pappa! Lite komiskt liksom, jag tror att de är fyr-männingar eller nåt men ändå fanns de "Brorssonska" dragen där! Här i Ramsele finns ju riksarkivet där man kan släktforska och om jag har förstått det hela rätt så hade en släkting till pappa som jobbar där hittat denne Edwin när han släktforskade. Sedan hade han tagit kontakt med honom och så reste han med sin fru från Kanada och till lilla Ramsele! Han har aldrig bott i Sverige men kunde ändå flytande svenska, helt troligt!  Man hörde knappt någon brytning alls. Vi hann aldrig prata med dem så mycket, mamma och pappa kom bara ner med dem en liten stund så de fick se huset som pappa timrat till Lovis.