Monsterplantorna invaderar!
Pigg och glad begav jag mig iallafall till blomstershopen och inhandlade några påsar med pysslingkrage, blåklint och prins gustavs öga. Lånade en massa odlingskrukor av morsan, fyllde dem med jord och läste på fröpåsarna:
"plantera några frön i varje kruka2 stod det.
-Jahaja, hur många frön är några då? tänkte jag.
Efter några krukor var jag ju rätt les på att stå och försöka plocka ut fyra frön ur handflatan så då hällde jag bara ur fröpåsarna istället. Plantera var ju lätt som en plätt!
Så efter någon vecka kom det då upp lite grönt och det där växte och växte och växte... Och det var ju jättekul tills morsan kom upp och såg plantorna och sa:
- Herregud, de där måste du ju plantera om nu. Det är ju alldeles för många i varje kruka.
- Plantera OM???? Vadå, plantera OM?? Måste jag typ sära på alla plantor och plantera i var sin kruka?
Så läste jag då resten av det som stod på fröpåsarna.... "Räcker till 5-6 meter", "planterna en planta i varje kruka". Efter det så insåg jag att det inte alls var lika roligt med planteringar längre... Så nu har jag då pysslat med att plantera ut alla jävla plantor i egna krukor. Det är sååå jäkla tråkigt och söligt att hålla på med. Sammanlagt är det nu 130 såna där plantkrukor med plantor. Heelt sjukt! Varför har jag planterat så många plantor? Dessutom kan man ju inte sätta ut de små plantorna ute innan det helt säkert är frostfritt. När man bor här uppe i skogarna kan det ju fan vara frost ända fram till midsommar!! Blir ju så äckligt att ha dem inne också, det kommer ju en massa småflugor i jorden.
Nää, nästa år blir det inget sånt här dumt planterande. Möjligtvis så skär jag bara upp en påse med jord och planterar direkt i den. Då slipper man ju iaf plantera om och ha sig. Man måste väl bara kunna plantera direkt i en stor påse istället? Nån trädgårdintressad som har några tips kanske?? Det bästa vore ju att få tag på en massa perennaväxter men det är så dyrt att köpa.

Finally är snuskhåret borta!
För tre veckor sedan satte jag in löshår och det var ju spännande och kul... I en vecka, typ! Har inte varit så långhårig sedan jag var ett barn och ändå klippte jag av ca 8 cm från det för att det kändes så torrt och slitet. Jag kände mig ju givetvis jättefin i mitt långa hår och pysslade och gjorde inpackningar och grejer som aldrig förr.
Men det där med löshår var inget för mig... Iallafall inte löshår som sätts fast med vax, det var heeelt värdelöst på mitt bäbishår. Redan efter en vecka började jag känna att det kommit en tova i nackhåret och det blev bara fler och fler.... Sedan började det att ramla av hårslinga efter hårsliga när jag borstade håret. Trots att jag tyckte att jag kammade så försiktigt så lossnade det 30 hårlingor på denna 3 veckors period (jag satte i 100 hårslingor). Ibland for det bara hårslingor ändå liksom. Många gånger fick jag höra;
- Men, men.... Ööhhh... Oj! Vad konstigt ditt hår ser ut?
Då var det en hårlslinga som höll på att lossna och var en dm längre än det övriga håret. Jag drog då till folks förskräckelse av den lösa hårslingan och svor över det förbannande löshåret!
Så nu fick jag lov att ta ut det innan det enda som återstod var rastaflätor i from av stoora tovor över hela skallen.. När en kompis hade hjälpt mig att plocka ut snuskhåret fick jag ändå klippa bort en del tovor som jag inte kunde kamma ut i mitt eget hår. Bifogar en bild på en av äckeltovorna.
Så ni som funderar på att förlänga håret, don´t do it!! Hälften trillar ändå av och den andra hälften förvandlas ju bara till stora tovor! Köp hellre såna där clips som man kan sätta in när man vill. Då kan man ju få kamma hela håret emellanåt iallafall, det var sååå jäkla skönt att få kamma håret från hårbotten igen nu när jag tagit ut alla hårslingorna!
Så det var min löshårsepisod på hela 3 veckor. Vad ska jag göra med allt hår? En kompis var övertygad om att jag skulle kunna lägga ut det på tradera och få flera hundra för det. Herregud, är det någon som vill köpa det där äckelhåret? Fast det är det ju säkert, jag köpte ju det för över 1200 jäkla spänn på Happy Hair.
Happy Hair, yea, right :(
Ett jäkligt bra citat, typ.
Är ju ute lite och tittar på lite olika bloggar och trillade över den här bloggen http://snisset.bloggagratis.se/ där det här superroliga citatet fanns!
Livet är inte en resa till graven med syftet att komma dit i en
attraktiv och välbevarad kropp.
Det handlar om att glida in sidlänges med en chokladkaka i ena handen,
en flaska vin i den andra, fullständigt slutkörd, totalt utsliten,
skrikande -Hoho, kan nån ge mig lift!
Det var så jäkla bra att jag måste dela med mig av det till er alla! Haha, skit i allt med vikt, GI och hela det där dravlet!!! Oj, oj så kul! Jag kan verkligen se mig själv kommandes lite småberusad med den där chokladkakan och vinpavan i näven och knacka på pärleporten!
Min älskade lilla Gullviva bland maskrosor & gullvivor


Lovis goes to Lyckoland!
Men hon tyckte att gunghästarna och griståget var kul. Allra roligast var att hoppa studsmatta med mamma. Jag fick hoppa så jag bidde alldeles svettig, det är ju så otroligt belönande att höra lillstintan skratta så hon kiknar!
En jättehärlig dag och Lovis var hur duktig som helst. Gick jättebra att åka buss också, hon satt och "läste" sina små pixiböcker. Jag längtar tills jag ska börja jobba i augusti, så fina elever och så rolig personal på skolan!


Morsdagspyssel
När jag ändå var igång så gjorde jag blomkrukor till dem också. Hade köpt såna där blommor "hjärtan på tråd" som de skulle få idag. Men jag hittade inte några fina krukor till dem (det är ju inte direkt ett jätteutbud här på byn). Så kom jag på att jag kanske kunde klä gamla pringleschipsrör med notpapprena. Plastade på insidan och klistade fast notpapprena på utsidan och dekorerade med ett hjärta och vips så hade jag en fint morsdagsblomarrangemang!
Kul var det att scrappa också! Måste göra det oftare live och inte bara digitalt!
Ha en bra Morsdag!


Mitt nya beroende; inredningsbloggar
Blev lite inspirerad då jag såg alla fina hem så jag har pysslat lite i veckan. Sytt nya överdrag av gammal lakansväv till Lovis små fåtöljer, målat ett gammalt litet bord till henne. Har också målat och tapetserat några minbyråer som jag fyndade på IKEA för 25 kr styck. Så nu har hon en liten minibyrå som hon kan ha alla sina småpryttlar i. Jag har till och med snickrat ihop en liten pall och sytt ett överdrag till den!! Det är ju hur kul som helst att göra små minimöbler! Är jättesugen på att sätta ihop ett litet minikök till henne också... Jag fyndade ju en liten spis till henne på loppis i somras för 50 spänn. Skulle vara kul att göra en liten minidiskbänk med lite söta hyllor och sånt...
Här är lite bilder på mina små projekt...




En spådam, en ilsken björnhona och jag slipper jogga?
Jake har varit ute i skogen och stött på en björnhona med två ungar. Loco den lilla galningen for fram mot björnhonan och skällde på henne. Detta resulterade i att Jake fick springa iväg från björnhonan allt han kunde efter att han fått fram kameran och knäppt av några kort. När han kom hem svishade han in i rummet och och försökte lite nonchalant lugnt säga;
- Jag har sett en björn idag.
Han försökte att verka lugn men han hade ju hållit på det hela vägen hem i bilen så han lyckades inget bra. Han ville nog egentligen bara skrika ut det. Han började berätta storyn om hur det hade gått till och jag sa;
- Sa du att den stod på bakbenen?? Allvarligt, nää nu hittar du bara på! Hade du ryggsäcken på dig???
Jake bara tittade på mig lite konfunderat och sa;
-Ja, den stod och vädrade innnan Loco sprang dit och skällde.
- Nämen seriöst, har du verkligen sett en björn?? Nu driver du bara med mig! Stod den verkligen på bakbenen??
- Jaaaaa, jag har sett en björn, det är sant! Jag har den ju på bild här!!
Jag utbrast;
- Men det är ju helt sjukt! Det stämmer, det stämmer ju!!!
Nu kan man ju undra varför jag ställde såna där sjuka, orelevanta frågor när min sambo äntligen fått sett en björn? Och varför jag inte trodde honom. Jo, det är nämligen så att jag för ett tag sedan var hos en spådam som bla sa att hon just såg en man som var ute mycket i skogen. Han var grönklädd och hade en ryggsäck och han skulle se en björn som stod på två ben. Det där hade jag berättat för Jake och jag trodde att han bara drev med mig. Men det gjorde han som sagt inte. Det är redan en massa andra saker som hon sagt som slagit in. Visst är det lite otäckt? Det får en onekligen att fundera lite. Hur kan det vara så att vissa människor kan se saker i lite kaffesump?
Det andra resultatet av Jakes björnmöte är att jag har den ultimata ursäkten för att slippa jogga. Jag är ju jätterädd för i princip alla djur i skogen och framförallt björn. När jag ska jogga behöver jag ett lite mjukt underlag och MP3-spelaren. Hur ska jag nu kunna jogga efter en skogsbilsväg utan att vara konstant rädd? Jag har ju inte en chans att höra en monsterbjörnhona som attackerar mig!!! När man bodde i Göteborg var man rädd för våldtäktsmän i elljusspåret men sprang ändå. Men det här tar priset, en stingslig björnhona vågar jag inte chansa på att möta! Men å andra sidan så såg ju inte spådamen att jag skulle bli attackerad av någon björn så jag kanske lugnt kan jogga på ;)
Här är en bild på den purkna björnhonan Jake stötte på.. Hon ser nästan ut som snömannen eller nåt.
Den vilda jakten på (bröllops)klänningen
Efter att jag hade gett upp om att hitta klänningsjäveln på nätet så tänkte jag att jag skulle kunna hitta en sån när jag var i Sundsvall förra helgen. Provade så en klänning som såg precis ut som den jag ville ha, bara det att den var nougatfärgad. Resultatet av provandet var INTE kul. Vi kan ju säga att bilden av hur jag skulle se ut i en sån där axelbandslös klänning var lika skev som min kroppsuppfattning... Huvva, det hängde både här och där... Dessutom var det omöjligt att få igen dragkedjejävlen över pattarna och jag hade tagit största stl de hade (L)! Det är verkligen en skräckupplevelse att prova kläder med provrum som har speglar som verkligen visar verkligheten... Jag är ju van att få min kroppsliga verklighet inlindad i bomull i min smalspegel hemma.
Nåväl, efter provandet beslöt jag mig snabbt för att jag absolut INTE skulle ha min axelbandslösa drömklänning som ändå bara fanns i mitt huvud. Den bilden var ju heelt förstörd efter provandet. Letade vidare genom hela Ikanohuset och hamnade tillslut på Indiska som hade helt underbara provrum med gigantiska smalspeglar. Det var verkligen som att vara i lustiga huset på Grönan. Jag skojar inte, jag blev fan 175 cm lång, hade jääättelånga, schlanka ben! För en liten smurf som jag som bara är 158cm och har två små stumpar till ben var det en fantastisk upplevelse! Som ni förstår hittade jag en klänning där. Inte en rosa, inte axelbandslös men en cremegulguldaktig ballongklänning i siden. Den satt bra fast det bara var en medium också. Nu hänger den här hemma på en krok och väntar på att få gå på bröllop och jag slipper leta som en galning efter en klänning!
