Vardagsbetraktelser, bryderier och funderingar

Så har jag varit några dagar i Härnösand. Träffat alla gamla vänner, en del har jag inte träffat på två år. Det har verkligen varit jättekul att få återförenas en gång med alla trots att så mycket förändrats och ändå känna att alla var precis sig lika och allt var precis som i de gamla goda tiderna! Alla är i olika skeenden i livet, en del vill inte vara där de är just nu, en del är, som jag fullständigt nöjda med läget. Vissa är nyseparerade, andra alldeles nykära, en gravid, en lämnar Härnösand för huvudstaden i söder, en annan lever livet i Götet, någon ska börja nytt jobb och har snart utflugna barn... Det är härligt att kunna träffas, partaja eller bara ta en lång pratstund om livet, himmel och helvete, ångest och längtan. Att direkt kunna hitta tillbaka till där man lämnade samtalet sist man pratade eller bara ta upp en ny tråd direkt känns bra, vänskap som den ska vara.

Malin O: Får nog damma av min gamla Partypinglakrona och ge den till dig! Vilken uthållighet!
Malin N: Åh, trodde aldrig att jag skulle bli sugen på att skaffa nr 2, men du inspirerar ska du veta!  Snart har du en liten bäbis och har klarat en till graviditet! Jag ser fram emot att skaffa nr 2 i framtiden!
Ingrid: Lycka till med nya jobbet! Och du... Du är den fräschaste 48-åring jag känner ;)
Ellen: Så underbart härligt att du fått blivit kär igen! Och i världens coolaste och omtänksammaste karl! Allt ordnar sig till slut! Jag är verkligen glad för din skull!
Lisa: Vi bestämmer väl att hela gänget kommer ner på poolparty hos din nyfunna brat om ett år? ;)
Camilla: ät skit ;) *asg*

Jag har också fått tagit på mig Partypinglaskepnaden igen och det har varit superkul med många hysteriska skrattatacker! Dock är det slitigt att festa i två dagar, det måste jag ju erkänna. Jag är för gammal, man har inte samma partyork som förr. Några av vännerna tog en tredje festdag också men jag orkade inte.. Krogen lockar liksom inte längre, det är roligt att träffas, surra och dricka men krogen kan jag vara utan. Dessutom blir man så trött av att vara ute man får ju inte alls samma sömn som när man är hemma och jag klarar inte att vara utan 8 timmars sömn i flera dagar. 3 nätter med ca. 5-6 timmars sömn varje natt. Trots att jag inte gick ut på lördagen så kom jag ändå inte i säng förrän halv fyra på natten. Jag var jättetrött i morse och sov dessutom 2,5 timmar när Lovis sov sin eftermiddagslur idag, börjar inte bli människa förrän nu!

Jag tror att jag är "skadad" av mitt lugna familjeliv i lilla byhålan.. Men skadad på ett bra sätt. Trots att jag har haft jättekul har jag längtat så otroligt efter Lovis och Anders. Redan efter en dag smög jag fram mobilen och tittade på en film på Lovis som jag hade... Roligt det där. När man åker iväg är man alldeles uppspelt och glad att få åka iväg och göra något annat och bara slappa och sen går det bara en dag så längtar man ändå hem. Jag har aldrig varit så förut, har liksom känt mig hemma mest överallt och aldrig längtat hem när jag varit borta. Men det är klart, det är lite annorlunda nu när jag har en underbar karl och ett litet charmtroll att längta till.

Det blev 4 dagar utan Lovis och Anders, men nu är ordningen återställd och jag har kommit hem till min lugna lilla byhåla och jag kan återgå till mitt familjeliv igen!